Forskning en-till-en

Eftersom jag satt upp målet att läsa mer forskning kopplat till en-till-en och skolutveckling har jag nu inlett denna läsning. Håkan Fleischers nyligen publicerade avhandling "En elev - en dator Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan" har varit en av de skrifter jag gått igenom. Ur mitt perspektiv som IKT-pedagog reser sig att antal intressanta frågor att jobba vidare med.

Inledningsvis ställer Fleischer den tankeväckande frågan: "Om en-till-en är svaret, vad är då frågan".
Avhandlingen andas en sund skepsis till icke genomtänkta en-till-en satsningar. Det är inte tekniken som i sig skapar en bättre kvalitet på undervisningen, utan det krävs en stor medvetenhet om hur lärare förhåller sig till den digitaliserade miljön.

Några punkter fastnar jag speciellt för i avhandlingen.

• En-till-en kräver en kraftfull kompetensutveckling av lärarkåren. Hur kan vi på ett bra sätt som IKT-pedagoger göra en träffsäker inventering av vilka behov som finns vad gäller kompetensutveckling? Än viktigare, hur skapar vi sedan en handlingsplan som kan bidra till en långsiktig utveckling av lärares kompetens?
  "Till det tematiska fältet hör också det faktum att lärarkåren är berörd av här-och-nu problematik, och en viktig fråga är hur kompetensutveckling av yrkeskåren skall fortgå för att skapa bästa möjliga förutsättningar att möta deras behov och att få dem att agera mer långsiktigt." (s.72) Detta är frågor som kommer att stå i fokus för vårt vidare arbete som IKT-pedagoger.

• I den mängd information som blir tillgänglig för elever i en-till-en miljö är det lätt att det uppstår en stressituation och att eleverna har svårt att sålla och kunna läsa ut ett kärnbudskap. Lärares upplägg av arbetsuppgifter och uppföljning av elevernas arbete kommer här att spela en avgörande roll. Det finns en fara att eleverna blir utlämnade till sig själva i sitt kunskapsbildande. I denna fråga framhåller Fleischer skolbibliotekens roll som mycket viktig.
  Hur designar lärare undervisningen så att eleverna når ett fördjupat lärande och att man inte fastnar i "aktivitetsfällan"? 

• Fleischer presenterar begreppet den strechade världen. "Analysen pekar slutligen på behovet av att mer nogsamt undersöka förutsättningarna för kunskapsbildning i just den strechade världen som den sociala webben erbjuder." (s.75)  I avhandlingen framhålls att den potential till lärande som webben 2.0 kan utgöra används detta i mycket begränsad utsträckning. Samma sak beskrivs även i Unos Uno. I användandet av sociala medier i undervisningen kommer det att krävas en djupare källkritiskt diskussion.

Det som framstår som tydligt för mig när jag läst denna avhandling är att det krävs en stor medvetenhet, klar målfokusering och välriktade utbildningsinsatser mot lärare när skolan digitaliseras. Eller som Fleischer avslutar sin avhandling: "Låt inte en-till-en bli svaret på en fråga vars formulering fallit i glömska" (s103)